Your browser version is outdated. We recommend that you update your browser to the latest version.

Nukkuvat on dynamiittia latistukselle ja inhodemokratialle! 

Nukkuvat on dynamiittia kaverisosiaali-kapitalismille ja nollasummakakunjaolle!

Suomipolitiikan nykyinen hölmöläisooppera loppuu heti kun itse ajattelemme asiat uusiksi ja sitten toimimme sen mukaan - Nukkuvat on sitä varten! 

Jokainen suomalainen on voittaja! 

Nukkuvat - De Sovande 

(10.5.2018) Afskaffa partistödet - partistödet förvränger demokratin! - medborgarinitietivet har börjat! Välkommen att underteckna!

 

***

(21.2.2018) Det har varit trevligt att notera att allt fler finländare som talar svenska som modersmål har börjat visa ökat intresse för Nukkuvat - eller borde vi säga "De sovande" på svenska?

Särskilt vårt medborgarinitiativ "Kansalaispalkka nyt!" har ställt frågor om det också borde vara på svenska? Goda nyheter, "Medborgarlön nu!" är översätt (se nedan) till svenska, tack för dig, Stefan! Tyvärr kan vi inte längre placera översättningen till kansalaisaloite.fi men nedan hittar du samma text på svenska som på finska (original).

(Ursäkta mina egna språkfel i detta förord ;-)

Vi önskar alla svenskspråkiga välkomna till Nukkuvat! Nukkuvat är i början som parti och därför har vi ännu inte översatt de olika språkversionerna. Next step skulle vara att översatta www.nukkuvat.fi till svenska och engelska i sin helhet. I fall du är mer intreserade om våra aktiviteter kontakta mig direkt: petri.hirvimaki(at)nukkuvat.fi 

Ha kul med Medborgarlön nu! - och glömmer inte att underteckna initiativet i www.kansalaisaloite.fi/fi/aloite/2884 om det ser bra ut för dig ;-)

 

***

Medborgarinitiativets titel

Kansalaispalkka nyt!

www.kansalaisaloite.fi/fi/aloite/2884

Datering av initiativet

19.1.2018

Initiativets form

Förslag om att lagberedning ska inledas

Justitieministeriets ärendenummer

OM 24/52/2018

 

INNEHÅLLET I INITIATIVET

1) En lag om medborgarlön stiftas.

Lagen om medborgarlön innebär, att Finska staten betalar en månatlig medborgarlön på 800 € för vuxna och 400 € för barn (under 18 år) till varje finsk medborgare rent i handen genom hela livet. Medborgarlönen beskattas alltså inte och kan inte heller vara föremål för utsökning. Medborgarlönen binds vid levnadskostnadsindex.

Samtidigt avvecklas alla sådana stöd och socialförmåner, som är möjliga att dra in utan att någons socialskydd försämras. I lagen stadgas, att person som under övergångstiden, på grund av sin livssituation har rätt till någon annan vid tidpunkten offentlig förmån, en eller flera, har rätt därtill endast till den del, som förmånens eller förmånernas sammanlagda summa (netto) överstiger personens erhållna medborgarlön. Fpa, arbetslöshetskassor, pensionskassor osv. räknar ut detta å tjänstens vägnar.

Hela lagstiftningen uppdateras med beaktande av lagen om medborgarlön. I helheten ingår, förutom sådant som hör till socialskyddslagstiftningen, delvis också annat som möjliggör finansieringen av medborgarlönen och som samtidigt också ökar den samhälleliga jämställdheten i Finland. I det följande behandlas några av de väsentligaste förändringarna i lagstiftningen som är direkt förknippade med lagen om medborgarlön.

 

2) Alla stöd som medborgarlönen täcker, avvecklas.

Åtminstone grunddagpenningen, arbetsmarknadsstödet, folkpensionen, stöd till barnfamiljer, soldatunderstöd och studiebidrag, undantaget statsgarantin för studielån, hör till dessa. Efter övergångstiden avvecklas också bostadsbidraget och utkomststödet, om det är motiverat utan att någon blir i kläm i medborgarlönesystemet – vilket sällan torde ske. I annat fall kan de lämnas som verktyg vid eventuella specialfall, eller kan specialfallen beaktas inom medborgarlönelagen.

 

3) Alla företagsstöd, undantaget jordbruksstöd, avvecklas.

 

4) Om jordbruksstöd stadgas följande: Familj (eller sammanslutning), alla familjemedlemmar inräknade, som bedriver till jordbruksstöd berättigad verksamhet, har inte rätt till medborgarlön, såvida inte familjen (sammanslutningen) frivilligt avstår från sitt jordbruksstöd. Lagstiftningen kring jordbruksföretag förblir tillsvidare i kraft. På längre sikt övervägs också en avveckling av jordbruksstödet.

 

5) Kollektivavtals allmänt bindande verkan gällande löner upphävs ur Kollektivavtalslagen 2 kap. 7 §. Härmed tillämpas inte längre kollektivavtalens lönebestämmelser på arbetstagare vars arbetsgivare inte hör till motsvarande arbetsgivarförbund.

 

6) En lag om minimilön stiftas, där en allmän minimilön för arbetskraften bestäms så att den gäller alla arbetstagare. Således kan inget kollektivavtal underskrida den allmänna minimilönen.

 

7) I fortsättningen svarar arbetstagaren (företagaren) själv för sitt eget pensionsskydd utöver medborgarlönen.

Ur Lagen om pension för arbetstagare upphävs 10 kap. 141 §. Härmed avskaffas arbetsgivares skyldighet att för arbetstagare teckna och betala pensionsförsäkring. Eventuellt pensionsskydd utöver medborgarlönen, och dess betalning, dvs. arbetstagarnas ArPL-avgift och företagarnas FöPL sammanförs till en enda ”frivillig pensionsförsäkring”, som är grunden för pensionsinkomst. Hela pensionslagstiftningen förnyas med beaktande av lagen om medborgarlön.

Framöver avgör arbetstagaren (företagaren) själv huruvida och till vilken nivå han/hon (hen) tecknar en frivillig pensionsförsäkring som han/hon (hen) också helt och hållet själv betalar. I lagen stipuleras arbetsgivarens (samt förbundens) skyldighet att informera nya arbetstagare (medlemmar) om detta och på vilka alla ställen en frivillig pensionsförsäkring kan tecknas.

 

8) I fortsättningen ansvarar arbetstagaren (företagaren) själv för sitt eget arbetslöshetsskydd utöver medborgarlönen.

Lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras, så att grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet slopas, eftersom de framöver i sin helhet ersätts med medborgarlön. Kvarstår endast den inkomstrelaterade dagpenningen. Utkomstskyddet för företagare och arbetstagare sammanförs till en enda gemensam ”frivillig utkomstförsäkring”, som bildar grunden för inkomstrelaterat skydd. Motsvarande ändringar görs i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner. Hela lagstiftningen kring utkomststöd för arbetslösa förnyas och ändras med beaktande av lagen om medborgarlön.

Framöver avgör arbetstagaren (företagaren) själv huruvida och till vilken nivå han/hon (hen) tecknar en frivillig utkomstförsäkring vid arbetslöshet, som han/hon (hen) också helt och hållet själv betalar. I lagen stipuleras arbetsgivarens (samt förbundens) skyldighet att informera nya arbetstagare (medlemmar) om detta och på vilka alla ställen en frivillig utkomstförsäkring vid arbetslöshet kan tecknas.

 

MOTIVERINGAR

Eftersom människor redan rätt allmänt är överens om att det finns skäl att gallra i den finländska djungeln av stödformer och flitfällor, lyfter vi inte speciellt fram dem här. Det råder också ett visst samförstånd om att nuvarande livsstil inte kan upprätthållas länge till. Den väsentliga frågan för oss här blir alltså: – Hur förändra nuvarande system på bästa sätt?

Vi vill framhålla att det inte är fråga om ”enbart” medborgarlön. För att ett nytt system skall kunna fungera ordentligt och få finansiella resurser härtill, behövs även andra stora och djärva reformer i det finländska samhället.

I det följande presenteras motiveringarna till helheten ”Kansalaispalkka nyt!” (Medborgarlön nu!), numrerade så att de motsvarar innehållet i initiativet ovan. Finansieringen av medborgarlönemodellen öppnas upp i slutet av motiveringarna.

 

1) ”Kansalaispalkka nyt!” är medborgarlönedelen av en bred samhällelig förnyelse som utvecklats och drivs av Nukkuvien puolue - Nukkuvat ry (De sovandes parti – De sovande rf). Vi för fram denna medborgarlönemodell som ett tredje alternativ vid sidan av De Grönas basinkomst- och Samlingspartiets grundkontomodell. Vår modell har utvecklats redan under flera år med början inom folkrörelsen ”Unitas” år 2014.

Medborgarlönen är avsedd att garantera en ekonomisk grundtrygghet under alla förhållanden, från vaggan till graven helt automatiskt – utan den förödmjukelse många i dag får sig till dels.

Medborgarlön är den bästa möjliga modellen för grundtrygghet i 2000-talets Finland. I en värld med medborgarlön behövs inga ”aktiveringsmodeller” att förnedra arbetslösa med – om det ens finns arbetslösa då längre. Att arbeta, att vara verksam som företagare eller att frivilligt ställa sig utanför arbetskraften, att göra hemarbete, att söka förtjänstarbete, att börja studera o.s.v. är varje människas eget val, utgående från livssituation och värdegrund. Allt detta kan fås med nollbyråkrati och lämpligt sporrande effekt.

Medborgarlönemodellen är lätt att finansiera redan med de inbesparingar som görs, när förändringen förs till slut – för att inte tala om hur vår ekonomi blir effektivare och vilka enorma möjligheter medborgarlönen öppnar för finländskt serviceföretagande och den finländska landsbygden eller, för den delen, hur arbetet kan börja vända tillbaka från t.ex. Kina till Finland. Medborgarlönen är alltså kostnadsneutral, d.v.s. finansierbar utan skattehöjningar, förutsatt att den förverkligas, såsom ’De Sovande’ kräver, via en samhällelig storstädning som frigör finansieringsresurser och inte genom att endast sopa problemen i det nuvarande systemet under mattan.

’De Sovandes’ medborgarlönemodell vinner i sin enkelhet och sin gynnsamma verkan såväl över De Grönas ”basinkomstmodell”, vilken endast är klistrad utanpå det nuvarande systemet, som över Samlingspartiets ”grundkontomodell”. I samverkan med vissa andra förändringar som ’De Sovande’ utvecklat och driver (i förlängningen ett betydligt effektivare samhälle där arbetet är lättare att dela) skulle en rätt förverkligad medborgarlön i praktiken t.ex. nästan helt avskaffa arbetslösheten.

Hur De Grönas basinkomstmodell skulle fungera i olika situationer är det svårt att få ett ordentligt grepp om. I den försöker man bevara det gamla systemet till övriga delar och därför blir utgångsperspektivet snedvridet.  I grundkontomodellen verkar inte ens Elina Lepomäki, en av dess arkitekter, ha sett skogen för bara sitt eget parti, när hon funderat på grundkontot ur olika befolkningsgruppers perspektiv. Medborgarlönen kan varje vuxen förstå utan några problem och inte delar den heller in medborgarna i dem, som på sitt grundkonto har en intjänad miljon och dem, som endast har ett stort minus på sin ”skuld” till samhället. Problematiken kring grundkontomodellen är inte heller till övriga delar fullt förstådd.

Medborgarlönen på 800/400 €/månad (vuxna/barn) ligger på en helt annan nivå än De Grönas basinkomst (560/0) eller Samlingspartiets grundkonto (600/0). Medborgarlönen kan ändå ledigt finansieras utan några skattehöjningar – på längre sikt kan skatterna t.o.m. betydligt sänkas i takt med att samhället blir effektivare.

Medborgarlönen är ägnad att minska motsättningarna i samhället. Den betalas till varje finländare, rik eller fattig, rent i handen och fri från utmätningshot. Att eventuella fordringsägare inte kommer åt medborgarlönen, betyder att de inte heller skall bevilja lån mot den. Härmed skyddar den många medborgare.

Man kanske tänker, att medborgarlönen är en inkomstöverföring till de rika – men det är den inte. Å ena sidan stiftas det en lag om minimilön (se 6) som gynnar den mest lågavlönade arbetskraften. Den skänker mening och säkerhet i både liv och arbete. Å andra sidan ingår i medborgarlönereformen en delhelhet, där avgifterna för frivillig pensionsförsäkring och utkomstförsäkring vid arbetslöshet (se 7-8), helt och hållet betalas av arbetstagaren (företagaren) själv, vilket har en väsentlig betydelse i sammanhanget.

Det sistnämnda innebär, att för personer i de högre inkomstklasserna en betydligt större del av medborgarlönen i framtiden går åt till att upprätthålla, om de så vill, sin nuvarande förmånsnivå, än för dem i de lägre – och i de allra högsta inkomstklasserna räcker medborgarlönen inte ens till. Detta behöver ändå inte ses som fel mot dem som nu erhåller ”överstora” pensioner, eftersom också de drar nytta av reformen på många andra sätt efterhand som samhället utvecklas.

 

2) - 8) Övergången till medborgarlön på en skälig nivå förutsätter en stor förändring i inställningen till många andra ”heliga” ting. Att effektivt och konsekvent förenkla ärenden ända ut, skapar förutom effektivitet och samhällelig jämställdhet också möjlighet att till stor del finansiera det nya medborgarlönesystemet. Finland skall ha världens bästa operativsystem vilket är så enkelt som möjligt med endast ett fåtal situationskorrigerande skruvar för samhällsekonomin.

 

3) Marknadsekonomin och företagandet får fungera på rättvisa villkor, utan företagsstöd eller andra förvrängande insatser. Det är inte tjänstemannens uppgift att avgöra huruvida ett företag skall få gratispengar av skattebetalarna. I en fungerande marknadsekonomi bestämmer privata placerare suveränt vem som får eller inte får en ekonomisk resurs. Investeringar medför risker och mot dem svarande resultatkrav. Detta ingår redan i elementär företagsekonomi.

Genom att avveckla alla företagsstöd, direkta såväl som indirekta, sparar Finska staten miljarder euro, en stor pott som delfinansierar medborgarlönesystemet.

 

4) Jordbruksstöden är ett specialfall. Att familjevis frivilligt avstå från jordbruksstöd kan i medborgarlöneförhållanden många gånger visa sig ekonomiskt förnuftigt. Det verkar alltmer uppenbart att det ligger i Finlands och särskilt den finska landsbygdsbefolkningens eget intresse att på lång sikt avveckla jordbruksstöden – här finns ju visavi stöden även att beakta kopplingen till EU:s jordbrukspolitik i stort. För jordbruksföretagarna behövs det troligen i fortsättningen jämförelsevis långa övergångstider från det gamla systemet till det nya.


5) Gällande löner skall kollektivavtalen inte längre vara allmänt bindande. Utbud och efterfrågan på arbetskraft får friare än förut bestämma lönerna. Arbetslösheten försvinner, när människor kan gå på jobb utan fackliga lönemonopol.

 

6) En ny lag om minimilön stiftas för att skydda arbetstagarna i den nya situationen, även dem som står utanför alla kollektivavtal.  Observera också att arbetslönen alltid kommer på medborgarlönen!

 

7) och 8) För att a) finansiera medborgarlönesystemet och b) behandla icke-förtjänstarbetande jämbördigt samt c) undvika att medborgarlönen blir ett inflationshöjande allmänt lönestöd, är det i fortsättningen särskilt viktigt, att den finländska arbetaren (företagaren) helt och hållet själv står för sina egna ArPL (FöPL) pensioner och sin utkomstförsäkring vid arbetslöshet. Inom medborgarlönesystemet kan han/hon (hen) göra detta till valbar nivå utan extra pålagor.

Vi drar alltså helt och hållet bort arbetsgivarens del av nämnda avgifter, vilket kännbart minskar arbetets bikostnader. Effekten av den här åtgärden ökar sysselsättningen och minskar arbetslösheten. I praktiken torde det ändå vara enklast att arbetsgivaren innehåller respektive försäkringspremier från arbetstagarens lön och betalar dem vidare i samband med löneutbetalningen.

Det nya systemet betyder att vi slipper den skuldfälla på tiotals miljarder euro som staten (framtida skattebetalare, våra barn!) vid händelse av depression riskerar att falla i. I fortsättningen har pensionsskyddet och skyddet vid arbetslöshet alltid till 100 % täckning i vår samhällsekonomi.

Inom socialskyddet försvinner gränsen mellan företagare och löntagare, eftersom det i framtiden inte längre finns någon orsak att upprätthålla den som nu. Detta betyder inte att löntagaren skulle hamna i en sämre situation utan tvärtom. Varje löntagare kan i fortsättningen samtidigt även vara företagare, utan att för den skull gällande socialskydd falla från en nivå till en annan.

 

FINANSIERINGEN AV MEDBORGARLÖNEMODELLEN

Att limma ett nytt system ovanpå det gamla och trötta lönar sig inte, det skulle med tanke på finansieringen vara en varg redan från början. Om reformen görs på en tillräckligt hög utkomstnivå och med andra lagstiftningsåtgärder inbakade, är vi redan på friare vatten också vad gäller medborgarlönens finansiering. Då räcker pengarna till att betala den föreslagna 800/400 €:s medborgarlönen till varje finländare, vilket samtidigt skapar en enorm nytta för hela samhället.

Det krävs knappast datorsimulerade beräkningsmallar för ett medborgarinitiativ på gräsrotsnivå, ett initiativ som samtidigt också vill vara en diskussionsöppning – eller hur? Vissa viktiga siffror bör ändå presenteras, så att statistikerna kan börja göra noggrannare beräkningar. Vi avrundar litet, eftersom decimalerna inte är väsentliga för att förstå helheten. Decimaltecknen håller vi ändå på rätta ställen.

Låt oss i beräkningarna utgå från år 2015. Då var Finlands invånarantal ca 5,5 miljoner, av vilka 4,4 mn vuxna och 1,1 mn barn (under 18 år). Av detta får vi, med 800 €/vuxen och 400 €/barn per månad, för medborgarlönen en total årskostnad på 47,5 miljarder euro. Denna summa skulle alltså vara Finska statens årliga kostnad för ’De Sovandes’ medborgarlönemodell.

I våra beräkningar har inte antalet i Finland boende utlänningars (som inte får medborgarlön) och inte heller antalet utomlands boende finska medborgares (med rätt till medborgarlön ifall de återvänder till Finland) räknats exakt, eftersom de grovt taget är lika stora och därför tar ut varandra. Inte heller har jordbruksbefolkningens föreslagna specialstatus beaktats, utan alla jordbrukarfamiljer antas få medborgarlön – varför även jordbruksstödet räknats med som inbesparing. Också denna summa är i förhållande till jordbruksbefolkningens storlek av den klassen, att den praktiskt taget inte snedvrider beräkningarna alls.

En kostnadsneutral medborgarlönemodell bör vara möjlig att finansiera med de inbesparingar som staten och kommunerna gör när modellen förverkligas. Låt oss betrakta dessa litet närmare:

---> Finlands socialutgifter, d.v.s. utgifterna för socialskydd var år 2015 tillsammans 66,3 miljarder €. De utgjorde ca 31,6 % av BNP. (Källa: Social- och hälsovårdsministeriet, Socialutgifterna och finansieringen)

---> I socialutgifterna ingår förutom kommunernas social- och hälsovårdstjänster också lagstadgade pensioner, sjukförsäkring, arbetslöshetsskydd, barnbidrag, bostadsstöd samt diverse övriga utgifter. Den största utgiftsposten är pensionerna.

---> Av utgifterna kan undergrupperna sjukdom och hälsa samt funktionsnedsättning på tillsammans 22 md € inte alls räknas som intäkt (inbesparing) i medborgarlönemodellen, eftersom denna inte är avsedd att direkt täcka kostnader som hänför sig till hälso- eller sjukvård. Utgifterna för de äldres institutionsvård, 2.5 md € lämnar vi också kvar orörda.

---> Utgifter som hänförs till pensioner, familj och arbetslöshet kan till 100% betraktas som intäkter i vår medborgarlönemodell. Till den del utgifterna gäller boende, utkomststöd eller förvaltning beaktas bara 80 % som inbesparing, resterande 20 % lämnas kvar bl.a. som buffert under övergångstiden – senare kan eventuellt också en del av denna sparas in? De ovan beaktade utgifterna bildar tillsammans en pott på 40,8 miljarder euro att finansiera medborgarlönen med. 

---> Om vi sedan, till de hittills kalkylerade inbesparingarna på 40,8 md €, ännu lägger studiestöd, 0,8 md €, direkta och indirekta företagsstöd, 4,0 md € samt jordbruksstöd, 2,0 md € (ev. tullstöd lämnas obeaktade), får vi en summa på totalt 47,6 md €.

---> Simsalabim – en årlig inbesparing på 47,6 miljarder €, som fullständigt finansierar medborgarlönen vi här har förespråkat. Inbesparingen är t.o.m. större än medborgarlönens kalkylerade årliga kostnad på 47,5 miljarder €.

Den presenterade kalkylen visar helt tydligt, trots sina eventuella små brister i olika riktningar, att föreslagna medborgarlönemodell i kraft av sina medförda inbesparingar skulle bära sig redan nu. Dessutom skulle i framtiden, till följd av allt effektivare samhällsfunktioner, nya resurser kontinuerligt frigöras till finansiering av medborgarlönen eller sänkning av skatterna, varje finländares välfärd till fromma –

Medborgarlönens tid är nu!

 

***

Ekonomiskt bidrag för initiativet

Inget

Insamlingskanaler för stödförklaringar

  • Medborgarinitiativ.fi

Länkar till andra webbplatser

Ansvarspersoner

Initiativtagare

Petri Mikael Hirvimäki Jyväskylä

Företrädare

Petri Mikael Hirvimäki Jyväskylä
Kalervonkatu 7 A 9, 40100 Jyväskylä
petri.hirvimaki@gmail.com
0449871302

Ersättare

Martti Kalevi Hiltunen Kuopio
Kuoritie 7 70150 Kuopio
marttihiltunen@gmail.com
040-9607789

Nukkuvat - reilun pelin herätyspuolue!

Nukkuvien puolue - Nukkuvat ry

Kalervonkatu 7 A 9, 40100 Jyväskylä

nukkuvat(at)nukkuvat.fi, puh. +358 44 987 1302 

 

Tutustu asioihin myös Unitas kansanliikkeen sivuilla. Emme ota Nukkuviiin asioita, jotka jakavat vaan keskitymme Suomen "sisäiseen muutokseen".

 

  • "Herätyskokoukset Nukkuvien hollituvassa" alkavat pian kiertää Suomea!
  • Kiinnostaisiko päivän järjestäminen omalla paikkakunnallasi, tulla luontavasti mukaan toimintaan ja samalla kerätä uuden puolueen kannattajakortteja - katso tarkemmin tapahtumista.